Skolverket har gjort något fantastiskt! Under våren och sommaren har jag läst igenom en stor del av kurserna på skolverkets lärportal. De är otroligt välgjorda och omfattande. Det finns runt 130 moduler och enbart för grundskolan ca 80. Varje modul innehåller oftast 8 delar med 4-5 moment vardera. Det gör att det finns över 1000 delar som vardera tar ca 4-8 veckor att genomföra, beroende på arbetstakt.
Jag kan tänka mig att innehållet täcker de flesta skolors utvecklingsbehov. Det är en otrolig källa att använda för kompetensutveckling och det är gratis. Den lägger grunden till en ny tid för hur kompetensutveckling bedrivs.
Men tre saker slår mig:
1. Den stora mängden innehållsdelar kräver att någon sätter sig in ordentligt i materialet. Många innehållsdelar från olika moduler kan kombineras på egna sätt och därigenom skräddarsys till specifika behov. Antar att detta är något som mer och mer blir en uppgift för utvecklingsansvariga; lärledare, utvecklingsledare och rektorer.
2. Den gamla utmaningen att gå från kompetensutveckling/lärares lärande till implementering i vardagspraktiken kvarstår. Idén om att arbeta i lärgrupper där innehållet löpande och över tid diskuteras ökar naturligtvis implementeringen jämfört med att som förr ofta enbart gå på föreläsningar vid fortbildningsdagar.
3. Lärportalen tillhandahåller inget stöd för effektmätning eller utveckling av beprövad erfarenhet. Varje del i modulerna innehåller oftast ett moment som heter gemensam uppföljning, vilket ger ett litet stöd i uppföljningen.
Jag vill resonera lite om punkt 2 och 3.
Punkt 2 är den som genom mina 25 år som kompetensutvecklare fascinerat mig mest. Den är både svår och kräver ägarskap hos den som implementerar. Det gäller att kunna omvandla teori till praktik och att dessutom känna att det är så viktigt att det är värt att göra.
Punkt 3. I skolan finns ingen direkt tradition att arbeta med punkt 3. Många utvärderingar sker/skedde förr med stor tidsfördröjning och ofta i form av enkäter, vilket minskar precisionen och värdet av uppföljningen. Uppföljning är svårt om den ska vara till nytta.
Det är med stor glädje som jag för 7 år sedan upptäckte att ett forskarteam på Chalmers hade tagit sig an arbetet med att förfina hur både punkt 2 & 3 kan genomföras. Det var ingen traditionell lösning. De hade utvecklat en forskningsmetod anpassad för skolutveckling och dessutom kopplat ett it-stöd till metoden för öka användarvänligheten. Det var startskottet för det som idag är LoopMe! Det roliga idag är att skolverkets lärportal kan köras i LoopMe och då går det att komma åt både punkt 2 & 3 ovan. LoopMe bidrar till att all fortbildning konkretiseras och genomförs. Samtidigt görs en kontinuerlig och longitudinell effektmätning och det går att löpande följa hur kompetensutvecklingen gör avtryck i verksamheten. Idag finns såvitt jag vet inget annat digitalt verktyg i världen som ger dessa möjligheter och samtidigt vilar på en vetenskaplig grund. Sättet att genomföra fortbildning håller på att förändras i grunden. För 25 år sedan var föreläsningar på uppstartsdagar i skolan standard.
Antalet tillgängliga föreläsare var enormt. Nu räcker innehållet i skolverkets lärportal långt. Fortbildning idag är mer en fråga om design för implementering, snarare än vem som ska föreläsa. De som även upptäckt hur ett digitalt stöd som LoopMe förstärker en kompetensutveckling, har nog svårt för att lämna det.
Vill du veta mer om hur ni kan förstärka och fördjupa ert utvecklingsarbete hör av dig, jag resonerar och diskuterar gärna dessa frågor! Jag är oerhört nyfiken på hur framtidens kompetensutveckling kommer att se ut!
Christer Westlund
Me University Utveckling/LoopMe
christer@meuniversity.com
