Denna spaning, som är som en slags arbetsgång, har växt fram utifrån erfarenheter gjorda i samband med insatser inom ramen för Samverkan för Bästa Skola (SBS), utvecklingen av it-stödet LoopMe och många års kompetensutveckling på skolor och förskolor. Det är också en fortsättning på min förra artikel. Kompetensutveckling är en hörnsten i all skolutveckling och kompetensutveckling inom skolor har genomgått en stor omställning under senaste 30 åren. Omställningen har inte landat i något bestående ännu.
Här kommer en spaning på hur ”rutinen” eller arbetsgången för kompetensutveckling ser ut just nu eller är på väg att utvecklas mot.
Syftet med denna arbetsgång är följande:
· Säkerställa att kompetensutvecklingen ger påverkan på undervisningen och därmed elevernas lärande och utveckling
· Systematisk uppföljning för att etablera beprövad erfarenhet
· Dra nytta av redan utvecklat utbildningsinnehåll (Skolverkets lärportal)
· Lära skolorna att själva navigera i detta utbildningsinnehåll (Skolverkets lärportal) för att kunna fortsätta metodiken efter avslutad utvecklingsarbete, exempelvis SBS.
· Sänka kostnaderna radikalt för kompetensutveckling på vetenskaplig grund.
En skolas kompetensutveckling tar sin grund i många olika utgångspunkter. Endera är det den enskilda skolan som fattar ett eget beslut om utveckling eller huvudmannen inom ramen för övergripande utvecklingsarbete. Ibland erbjuds skolor delta i utvecklingsprogram som hålls samman av skolverket, Samverkan för Bästa Skola (SBS). Nedan idé till arbetsgång är inspirerad av SBS, men fungerar utmärkt oavsett hur kompetensutvecklingen initierats.
När en skola ska genomföra ett utvecklingsarbete skulle arbetsgången kunna se ut som följer:
1. Analys av behov. Inom SBS finns upparbetade rutiner för detta och huvudmän/skolor har ofta utvecklat egna rutiner för behovsanalyser. Inom behovsanalysen finns ofta också effektiviseringsmöjligheter, men det utelämnar jag här.
2. Val av insats. En stor del av dagens kompetensutveckling på skolor genomförs med stöd av lärosäten. Inom SBS är det nästan 100 procent av insatserna som leds av lärosäten. Enskilda huvudmän och skolor anlitar också lärosäten. För 25 år sedan såg det annorlunda ut, då dominerade föreläsare och utbildningsföretag. För att dra nytta av digital teknik och redan utvecklat material skulle detta kunna se annorlunda ut. Nyckeln idag är att dra nytta av redan utvecklat material och om utgångspunkten är att nästan allt nödvändigt material finns på skolverkets lärportal, så behövs en lärportalsexpert. Så istället för som idag där en utbildningsanordnare möter en skola i behov av kompetensutveckling och eventuellt ytterligare part med kännedom om behovsanalys eller finansiär, så skulle lärportalsexperten och behovskännaren spela en nyckelroll. Utbildningsanordnare får en minskad eller ingen roll i detta. Om detta jämförs med SBS insatser så skulle det istället för att som idag, där ett lärosäte deltar på ett första trepartsmöte skulle treparten bestå av skolverket, skolan och en lärportalsexpert. Detta är den ena stora skillnaden mot hur det sett ut. Lärportalsexperten och skolverket skulle mycket väl kunna vara samma person eller om det är utanför SBS skulle det kunna finnas interna lärportalexperter inom huvudmannen. Lärportalsexperten kan vara en utvecklingsledare eller extern konsult. I takt med att innehållet växt på lärportalen och att det idag finns ett enormt utbud som också löpande växer, så finns där i princip allt det som vanligtvis är behov hos skolor. Det är ett välgjort material och det vilar på en mycket stabil vetenskaplig grund. Skulle något saknas, så är utvecklingstiden för det säkerligen inte alltför lång.
3. Design av implementering. Fram till idag verkar huvudsaklig implementeringsstrategi följa momenten i modulerna inom lärportalen: A-B-C-D. En del skolor har gjort egna varianter på detta A-B-C-B-C-D mm. Implementeringen brukar ledas av lokala lärledare som fått utbildning vid insatsens början. Lärledarna fortsätter som tidigare, men får ytterligare en roll. Moment B-C (B. Förberedelser/planering för aktivitet – C. Genomförande av aktivitet) förfinas och konkretiseras enligt principerna för vetenskapligt lärande. Det gör att all implementering kan organiseras digitalt på ett helt nytt sätt. Detta är den andra stora skillnaden mot idag. Det gör att lärledarna också kan arbeta som reflektionsledare med digitala verktyg.
4. Igångsättning. Alla moment i modulen som används organiseras i ett digitalt verktyg, exempelvis LoopMe och all personal involveras i detta. Det gör att det blir en tydlig översikt av hur implementeringen genomdrivs i praktiken. LoopMe har växt fram på Chalmers i Göteborg vid utvecklingen av en ny forskningsmetod som är anpassad för skolutveckling. LoopMe är ett digitalt verktyg som var nödvändigt att forska fram för att göra forskningsmetoden möjlig.
5. All personal dokumenterar sin progression i varje modul genom LoopMe. Detta är den tredje stora skillnaden mot idag och hur det varit tidigare. Det bidrar till en lång rad fördelar:
o Det går att följa om pågående insats de facto genomförs hos enskild pedagog, dvs. hur det kommer eleverna till del.
o Nya idéer kan samlas på ett kraftfullt sätt.
o Om stopp i implementering uppstår går det omgående att få inblick i det och åtgärda.
o Den omedelbara effekten på pedagoger & elever (tidiga tecken) kan direkt synliggöras och följas longitudinellt.
o Varje pedagog stimuleras på ett systematiskt sätt att reflektera enskilt och i grupp. Reflektionen kan stöttas av lärledare eller andra. Utvecklad förmåga hos medarbetarna att reflektera är en viktig framgångsfaktor för organisationens fortsatta utveckling.
o Stora mängder metadata kan automatiskt samlas inför framtida forskning.
6. Lärosäten kan kopplas till insatsen, men kan få en större roll som forskare. Dvs. följa och avgöra vilka faktiska effekter insatserna har på skolorna. Forskarna får därmed en mer forskande roll, snarare än konsulterande/utbildande roll.
Detta var några tankar utifrån den omställning utbildningssektorn nu genomgår. Skolverkets lärportal + Chalmers metodforskning = En väg för skolors kompetensutveckling in i en ny tid! Något som kanske var otänkbart för 25 år sedan? Att skolverket skulle spela en så aktiv roll i skolors kompetensutveckling och att en teknisk högskola skulle utveckla en forskningsmetod för skolors utvecklingsarbete, vem kunde ana det?
Christer Westlund
Me University Utveckling & LoopMe