Ett nytt FoU-program håller på att ta form
-
Hur kan kompetensutveckling få breda och bestående effekter?
-
Hur kan hela förvaltningen/systemet designas för att fungera avseende; informationsflöde, beslutsfattning och handlingskraft?
-
Hur påverkar samarbetet mellan rektorer och rektorers chefer skolor och förvaltningars utvecklingskapacitet?
Ovanstående frågeställningar har växt fram under en lång tids arbete i stora och små utvecklingsprojekt och utgör nu de initiala forskningsfrågorna i detta FoU-program. En färsk rundringning till ett antal huvudmän och flera färska rapporter bekräftar att dessa frågeställningar är högaktuella i många skolförvaltningar.
Många brottas med och har genom åren brottats med utmaningen att kompetensutveckling och förbättringsarbete inte ger bestående effekter. Både studier och praktiska erfarenheter vittnar om detta. En första tanke som kan verka logisk är att leta efter hinder i undervisningen som orsakar detta. Men våra försök har visat att problemet troligtvis ligger någon annanstans.
Ett kunskapsfält i utveckling
De fyra skolmyndigheterna har sammanställt 10 framgångsfaktorer som bedöms centrala för en effektiv skolutveckling. Framgångsfaktorerna genomsyras av ett systemperspektiv och presenteras också i perspektivet av; huvudman, rektor och undervisning.
Myndigheternas hade i uppgift att vara så konkreta som möjligt men specificerar dock inte hur det ska gå till utan stannar i rekommendationer av karaktären ”verka för...”. Det kan emellertid vara ett både stort och svårt steg att ta att gå från myndighetsrekommendationer och forskningsresultat till en lokal och konkret implementering. Därför startar vi nu ett FoU-program som tar sikte på att öppna upp den ”svarta lådan” för att etablera en beprövad erfarenhet och en normalisering av ledtrådar för detta centrala lokala anpassningsarbete.
Lovande erfarenheter från praktik
Utifrån ett arbete inom bland annat Samverkan för Bästa Skola där några skolhuvudmän deltagit i ett förvaltningsövergripande designarbete finns indikationer på att det borde gå att identifiera ett antal systemfaktorer som har stor inverkan på de tre områdena som är föremål för detta FoU-program: Barn & elevers Studieprestationer, Kvalitetsarbete (på enhet liksom förvaltning), samt Pedagogers samarbete & kompetensutveckling.
FoU-programmets organisering
Praktiker
Deltagande huvudmän spelar en avgörande roll för att bidra med de konkreta utmaningarna i vardagens både löpande och strategiska arbete. Det är också i dessa verksamheter utvecklingen sker!
FoU-program
CTF Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstads Universitet har lång och välmeriterad erfarenhet av forskning inom kvalitet i offentliga verksamheter.
Me University Utveckling AB med 25 års erfarenhet av kompetens- och förvaltningsutveckling.
Deltagande huvudmän, CTF och Me University Utveckling ingår ett unikt samarbete i detta FoU-program för utveckla både verksamheter och ny kunskap inom detta viktiga fält.
Det har på senare år blivit allt tydligare inom forskning om skolledarskap hur centralt förmågan att samarbeta är för en skolas utvecklingsarbete. Det finns inte lika mycket forskning som har producerats som behandlar samarbetet mellan de olika chefsnivåerna rektor och rektors chefer. Inte heller verkar det finnas en praktiknära design av detta samarbete som har normaliserats eller beprövats.
Varför fokus på rektorer och rektorers chefer?
Kan rektorers chefer ha större inverkan på den pedagogiska utvecklingen än valet av kompetensutveckling på enskilda förskolor/skolor...?
Ledarskap från mitten
Uttrycket "Ledarskap från mitten" kommer från Michael Fullan och syftar på de ledare som är i mitten av styrkedjan. Fullan beskriver denna position som den kanske viktigaste för att genomföra förbättringsarbeten i en skolförvaltning. I en nordamerikans kontext utgörs denna mittennivå av distriktschefer. I en svensk kontext utgörs det rimligtvis av samspelet rektorer-rektorers chefer. Rektors närmste chef har ofta titeln verksamhetschef (VC). Hos en del huvudmän finns inte denna nivå, utan skolchef (SC) är då närmsta chef till rektor. Både VC och SC är av intresse i detta FoU-program.
Syfte
Syftet med programmet är att med stöd av forskning undersöka och identifiera systemfaktorer som kan avgöra hur samarbetet mellan rektor och rektors chefer (motsvarande verksamhetschef om sådan finnes, samt skolchef) har betydelse för:
-
Barn & elevers studieprestationer
-
Kvalitetsarbete & innovationsförmåga
-
Pedagogers samarbete & kompetensutveckling
och därmed påverkar kapaciteten i en skolförvaltnings förbättringsarbete.
Vi vill därmed i detta FoU-program sätta särskilt fokus på hur ledarskapet och organiseringen i hela förvaltningen skapar förutsättningar för förbättringsarbetet i den elevnära undervisningspraktiken. Syftet är att deltagande förvaltningars utvecklingsarbete står i centrum för programmet. Det kan därför gestalta sig på olika sätt hos olika huvudmän.
Utgångspunkt
En viktig ambition i programmet är att bygga upp en beprövad erfarenhet av hur designen av skolförvaltningen påverkar de tre effektområdena: barn & elevers studieprestationer, kvalitetsarbete & innovationsförmåga, samt pedagogers samarbete & kompetensutveckling. Det handlar inte bara om hur förvaltningen organiseras, utan också vilka riktlinjer som antas, hur den operativa ledningen bedrivs, hur en gemensam riktning formuleras, hur överenskommelser om utveckling går till i hela systemet, etc. Fler detaljer bestäms i samråd med varje deltagande part under utformningen av medverkan.
Hur kan en förvaltning designas så att utvecklingsambitioner både blir bestående och ger konkret påverkan på både undervisning och elevers lärande och utveckling?
Utvecklingsdelen - "Drivers" som får önskad utveckling att hända.
Ett annat uttryck för ett internationellt perspektiv på skolförbättring kommer också från Fullan:
"‘Whole system reform’ is the name of the game and ‘drivers’ are policy and strategy levers that have the least and best chance of driving successful reform. A ‘wrong driver’ is a deliberate policy force that has little chance of achieving the desired result, while a ‘right driver’ is one that achieves better measurable results for students."
Peter Senge har tidigare uttryckt detta som att finna de faktorer i systemet som skapar störst hävstångseffekt i relation till insats. En svensk skolchef uttryckte: "Vi funderar just nu på vilka faktorer som gör verklig skillnad och försöker hitta våra jävlar anamma-aktviteter." Detta är en central utgångspunkt i forsknings och utvecklingsarbetet i detta FoU-program, att identifiera aktiviteterna och faktorerna som antas i samarbetet mellan rektor och rektorers chefer. Detta refereras hädanefter till de "pusselbitar" som förbättringsarbetet består i. Troligtvis handlar detta både om ett störande och stödjande pusselbitar och att de är praktiskt orienterade.
Konsekvensen av detta är att utvecklingsgreppet är ett typiskt transformerande ledarskap för att forma hur ledarskapet systematiseras i ett ledningssystem för att uppnå de effekter som varje huvudman vill uppnå.
Forskningsdelen - i flera skikt
Forskningsdelen i detta FoU-program är inte slutgiltigt designad ännu och formas med forskare, lärosäten och deltagarna. En dialog om forskningsmedverkan pågår med Centrum för TjänsteForskning (CTF) vid Karlstads Universitet. Slutgiltig design av forskningsdelen kommer inte att ske förrän programmet startas och det är klart vilka deltagare som anmält sig. Men något kan ändå sägas om detta i nuläget.
Första skiktet - en disruptiv forskningsmetod nära deltagarna
Med hjälp av digital teknik kommer en ny forskningsmetod att tillämpas i en del av detta FoU-program. Metoden är en förfinad aktionsforskning med digitalt stöd och benämns "värdeskapande vetenskapande". Det är en forskningsmetod som på ett disruptivt sätt förändrar hur forskningsarbete kan integreras med skolutveckling. En hörnsten i metoden är att undersöka det värde som aktiviteterna i programmet skapar för deltagarna och vilka orsakssamband som kan identifieras mellan "pusselbitarna" och effekterna på de områden som berörs. Genom att utnyttja den digitala teknikens fördelar innebär denna metod ett mycket kostnadseffektivt sätt att integrera forskning med utvecklingsarbetet.
Andra och eventuellt tredje skiktet är under utarbetning. Dörren är fortfarande öppen för forskare och lärosäten att ansluta.
Forskningsfrågorna
Den övergripande målsättningen för programmet, som pågår från vårterminen 2021 till sommaren 2024, är att utveckla en beprövad erfarenhet om design av ett genomgripande operativt ledningssystem som omfattar alla ledningsfunktioner från pedagog till skolchef. Nedanstående frågeställningar ska ses som en utgångspunkt inför slutgiltig formulering av forskningsfrågor.
För alla
-
Hur designas en effektiv ledningsorganisation som maximerar handlingskraften för pedagoger och elevers arbete?
-
Hur initieras och drivs ett ändamålsenligt och effektivt kompetensutvecklingsarbete?
För förvaltningsledning
-
Om ledarskapet i förvaltningen inte gestaltas av ”Command and control”, hur säkerställs att lagstadgad verksamhet genomförs med hög kvalitet?
-
Vilka ramvillkor ställs på en tillitsbaserad ledning och styrning?
-
När förvaltningsövergripande funktioner analyserar skolans resultat och fattar beslut om fortsatt utveckling, hur kan den analysen genomföras så att den enskilda skolans utvecklingsarbete inte blir toppstyrt? Behövs och i så fall inom vilka områden bör förvaltningsövergripande utvecklingsarbeten fokusera?
-
Vilka är de mest gynnsamma ”drivers” att fokusera på för en förvaltningsledning för att driva förvaltningens förbättringsarbete och hur är det kopplat till enskilda förskolor och skolors utveckling?
För verksamhetschefer
-
Förarbetet till programmet visar att verksamhetschefer verkar spela en avgörande roll för den pedagogiska utvecklingen, trots att de arbetar på ett ganska långt avstånd från klassrummen. Men ändå spelar de en avgörande roll för utvecklingen av undervisning. Vad är det i verksamhetschefens (rektors närmsta chef) sätt att agera som är avgörande?
-
Hur binder verksamhetschefen ihop förvaltningens ambitioner med den enskilda enhetens ambitioner och nuläge?
För rektorer
-
Hur översätter enskilda förskolor/skolor lokalpolitiska och förvaltningsövergripande mål till mål som blir användbara på enhetsnivå?
Ett Nordiskt perspektiv
Huvudmän och lärosäten från hela Norden är välkomna att delta i detta FoU-program. De skandinaviska länderna har en lång tradition av tillitsbaserad ledning och styrning, men har olika lokala varianter. Det gör det särskilt intressant att väva samman skolförvaltningar från olika länder i ett program som detta!
Tidshorisont
Under våren 2021 finslipas FoU-programmet. De första huvudmännen har redan anmält sig! Vissa delar är redan klara, särskilt det som fokuserar på det praktiska arbetet. De som vill ansluta redan nu kan göra det. De flesta kommer antagligen att ansluta under våren 2021. Även om ni inte bestämt er så hör av er redan nu med en intresseanmälan.
Mer info finns och mer kommer till löpande!
Skicka ett mail för mer information och uppdateringar: christer@meuniversity.com